cocoslinnea

Drömde i natt att jag skulle ta på mig ett halsband men dom hade trasslat ihop sig så himla mycket och det var för många. Hur mycket jag än försökte gick det inte att trassla ut dem så jag klippte av några och trasslet löste sig och jag fick plats att förvara alla halsband bättre så dom inte trasslar sig igen.

 

När jag vaknade tänkte jag vilken konstig dröm och försökte somna om utan resultat så jag funderade och skrev lite i min bok. Helt plötsligt slog det mig att det jag drömde var en metafor för mina vänner. Vissa har jag klippt kontakten med. För mitt eget bästa. För att de andra är energitjuvar.

 

Så något gott kom ur den här skiten också! Den energin som gick till att försöka passa in och undra vad andra tyckte om mig kan jag lägga på min utveckling. Både inom artist och som person. Jag lär känna mig själv och har bestämt hur jag vill vara. Alla kan inte tycka om mig. Jag gillar ju inte alla heller. Att alla inte gillar mig gör mig ju inte till en sämre person direkt. 

Samma här, den energin till att undra vad andra tyckte jag borde vara och se ut kan jag lägga på att faktiskt finnas där för personen. Det sista jag vill vara är självupptagen. Så skitsamma om magen ser ut som en bulldeg när jag sitter. Det är min bulldeg.

"Man har bara sig själv. Lika bra att börja vara stolt"

-Sofia från p*fect som kom hit som gästlärare för att ha vouging och waacking med oss. Även catwalkträning så vi fick träna på att stå för det vi gör och vara stolt. 

För faktiskt. Jag testade det. Tog en pose som liknade en babian. Först med osäker känsla, typ "vafan är det här nu då?" och sen med stensäker blick och känsla och stod helt stilla utan att tveka medan jag räknade till tre och gick tillbaka. Fick sjukt bra respons på det sista och det visar ju bara man tror på sig själv och står för det man gör kan man lura vem som helst att det är snyggt även fast man bara "vafan är det här?" inombords. Bara man tror på sig själv. "Bara". 

 

Vi jobbar på det, eller hur kompisar?