Mobilinlägg under nyheterna
Lyckligare nu
Drömde i natt att jag skulle ta på mig ett halsband men dom hade trasslat ihop sig så himla mycket och det var för många. Hur mycket jag än försökte gick det inte att trassla ut dem så jag klippte av några och trasslet löste sig och jag fick plats att förvara alla halsband bättre så dom inte trasslar sig igen.
När jag vaknade tänkte jag vilken konstig dröm och försökte somna om utan resultat så jag funderade och skrev lite i min bok. Helt plötsligt slog det mig att det jag drömde var en metafor för mina vänner. Vissa har jag klippt kontakten med. För mitt eget bästa. För att de andra är energitjuvar.
Så något gott kom ur den här skiten också! Den energin som gick till att försöka passa in och undra vad andra tyckte om mig kan jag lägga på min utveckling. Både inom artist och som person. Jag lär känna mig själv och har bestämt hur jag vill vara. Alla kan inte tycka om mig. Jag gillar ju inte alla heller. Att alla inte gillar mig gör mig ju inte till en sämre person direkt.
Samma här, den energin till att undra vad andra tyckte jag borde vara och se ut kan jag lägga på att faktiskt finnas där för personen. Det sista jag vill vara är självupptagen. Så skitsamma om magen ser ut som en bulldeg när jag sitter. Det är min bulldeg.
"Man har bara sig själv. Lika bra att börja vara stolt"
-Sofia från p*fect som kom hit som gästlärare för att ha vouging och waacking med oss. Även catwalkträning så vi fick träna på att stå för det vi gör och vara stolt.
För faktiskt. Jag testade det. Tog en pose som liknade en babian. Först med osäker känsla, typ "vafan är det här nu då?" och sen med stensäker blick och känsla och stod helt stilla utan att tveka medan jag räknade till tre och gick tillbaka. Fick sjukt bra respons på det sista och det visar ju bara man tror på sig själv och står för det man gör kan man lura vem som helst att det är snyggt även fast man bara "vafan är det här?" inombords. Bara man tror på sig själv. "Bara".
Vi jobbar på det, eller hur kompisar?
Ett fel närmare rätt
Har varit väldigt uppochner ett tag nu. Men det är bara att ta sig igenom och jobba på sin självkänsla. Jag blir mer och mer säker på vem jag är och börjar få tydliga mål att sikta mot, Mål som jag har bara för mig, inte för att nån annan vill det.
Bland annat har jag upptäckt att antingen är det jättebra eller totalt skit, sällan något mellanläge. Omoget beteende tyckte jag först men sen kom jag på att vem fan är det som sitter och säger vad som är moget och inte? Och vem behöver bry sig i hur mogen jag är? Jag är jag. Väldigt flummig och knasig vissa dagar men otroligt seriös och allvarlig andra dagar. En riktig periodare dessutom, och kanske väldigt lynnig eftersom ett strålande humör kan totalförstöras och jag ser svart ett tag och tillbaka igen under samma dag,
Det är jättejobbigt att ha så varierande och starka känslor och många kvällar efter lynniga dagar somnar jag ovaggad av ren utmattning.
Den här veckan tog jag ledigt från skolan och åkte till Umeå och Simon för att komma ifrån ett tag. Jag har haft dålig aptit och glömt bort att äta, gråtit så jag fått sår runt ögonen, varit apatisk vissa stunder och väldigt låg och svår att få kontakt med. Sov hur mycket som helst och badade. Men så var det vissa stunder där jag var jättelycklig, som när jag fick titta på simons lektioner på måndagen och när vi fikade och pratade om dans och utbildningar och sånt.
Ja jag är verkligen lynnig.
Igår tittade vi på så mycket bättre och tittade på utbildningar till mig och åt tacos. Blev så inspirerad när jag såg vad utbildningarna kunde leda till så jag var tvungen att träna. Armar bål och lite rumpa och jätteskön stretch och avslappning. Kl 23-00.30. även mitt i natten. Sämst tidpunkt att träna på men har man druckit kaffe på kvällen och får inspiration då är det inte läge att bara sitta och hoppa i soffan av rastlöshet. Ägg och titta på youtubeklipp innan vi gick och la oss.
Ska man vara artist måste man äta och träna rätt dumbom. :)
Bland annat har jag upptäckt att antingen är det jättebra eller totalt skit, sällan något mellanläge. Omoget beteende tyckte jag först men sen kom jag på att vem fan är det som sitter och säger vad som är moget och inte? Och vem behöver bry sig i hur mogen jag är? Jag är jag. Väldigt flummig och knasig vissa dagar men otroligt seriös och allvarlig andra dagar. En riktig periodare dessutom, och kanske väldigt lynnig eftersom ett strålande humör kan totalförstöras och jag ser svart ett tag och tillbaka igen under samma dag,
Det är jättejobbigt att ha så varierande och starka känslor och många kvällar efter lynniga dagar somnar jag ovaggad av ren utmattning.
Den här veckan tog jag ledigt från skolan och åkte till Umeå och Simon för att komma ifrån ett tag. Jag har haft dålig aptit och glömt bort att äta, gråtit så jag fått sår runt ögonen, varit apatisk vissa stunder och väldigt låg och svår att få kontakt med. Sov hur mycket som helst och badade. Men så var det vissa stunder där jag var jättelycklig, som när jag fick titta på simons lektioner på måndagen och när vi fikade och pratade om dans och utbildningar och sånt.
Ja jag är verkligen lynnig.
Igår tittade vi på så mycket bättre och tittade på utbildningar till mig och åt tacos. Blev så inspirerad när jag såg vad utbildningarna kunde leda till så jag var tvungen att träna. Armar bål och lite rumpa och jätteskön stretch och avslappning. Kl 23-00.30. även mitt i natten. Sämst tidpunkt att träna på men har man druckit kaffe på kvällen och får inspiration då är det inte läge att bara sitta och hoppa i soffan av rastlöshet. Ägg och titta på youtubeklipp innan vi gick och la oss.
Ska man vara artist måste man äta och träna rätt dumbom. :)
