En dikt, eller nåt

Jag trodde du
var annorlunda
Att du,
som du sa,
alltid skulle vara mig nära
Men jag hörde visst inte parentesen
där du sa
fast bara när du är
som jag vill att du
ska vara

Jag trodde att du,
som du sa,
alltid skulle ta hand om mig
Men jag hörde visst inte ironin
i din vackra röst
när du
lovade att alltid
finnas där för mig

Jag var övertygad att du,
som du sa,
talade sanning när du
sa att du älskade mig
Men nog såg jag
tvivlet i dina ögon
när du lovade att vara min
Alltid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0